Cigar Wrapper – allt du behöver veta om cigarrens täckblad

Åsikterna går isär om huruvida alla delar av en cigarr är lika viktiga, men enligt oss förtjänar täckbladet den största uppmärksamheten av alla.

Täckbladet (wrapper) är cigarrens yttersta blad, som håller samman de inre tobakerna (fyllningen och bindbladet). Förutom märket och cigarrens form är täckbladet en av de allra första sakerna som formar det första intrycket. Av den anledningen är cigarrtillverkare ytterst krävande när de väljer ut denna tobak. Den måste ha en jämn yta, en naturlig glans och ett oklanderligt, tilltalande utseende som antyder en särpräglad smak. En ytterligare fördel är ett större blad, eftersom det bidrar till att undvika för många synliga sömmar vid rullningen. Täckblad kännetecknas av sin färg, fröslag, ursprungsland (där plantan odlas), fermenteringsprocess och odlingsmetod — faktorer som i hög grad avgör cigarrens specifika smak och arom. Täckblad är den dyraste delen av cigarren och får den största omsorgen vid odling, fermentering och tillverkning av premiumcigarrer.

Det finns många termer som används för att beskriva täckbladet, vilket kan verka förvirrande till en början, men den här artikeln kommer att reda ut allt detta och hjälper säkert alla som just nu är på väg in i cigarrernas värld.

Vilka tobaksblad används till täckbladet?

Det ideala, tilltalande täckbladet är ett tunt, ömtåligt blad med så få synliga ådror som möjligt och en jämn yta. Av den anledningen används inte Ligero-tobak, eftersom den ofta är för tjock och grov. Samtidigt anses en oljig glans och rika aromer vara ganska viktiga, vilket utesluter de smaklösa, torra Volado-bladen (Viso). Därför tas täckbladstobak vanligtvis från plantans Seco-blad. De är oljiga och aromatiska, utan att vara för tjocka och sega, eller för mjuka och sköra.

Vilka olika färger har en cigarr?

På den mest grundläggande nivån delas färgerna in i två huvudkategorier: ljusbruna (Natural) och mörka (Maduro). Faktorer som påverkar färg, styrka och smak är bland annat mängden solljus som plantan får, samt varaktigheten och temperaturen under fermenteringsprocessen. Natural-täckblad är oftast guldfärgade eller ljusbruna. De vanligaste med denna färg är Connecticut Shade och Ecuador Connecticut. Termen Maduro (som betyder “mogen” eller “lagrad”) används egentligen för att beskriva bladets fermenteringsprocess, det vill säga hur det har lagrats. Dessa blad genomgår en specifik fermenteringsprocess, under särskilda värme- och fuktighetsförhållanden, vilket gör att bladets naturliga oljor stiger till ytan och utvecklas, vilket ger olika mörkbruna nyanser och söta, rika smaker.

Den mest kända Maduro-färgade tobaken är Connecticut Broadleaf. Även om täckbladet bara utgör en liten del av cigarren kan dess färg fungera som en indikator på cigarrens smak och styrka. Ljusare Natural-cigarrer uppfattas i allmänhet som mildare, med smaknoter av mandel, cashewnötter, ceder och rostat bröd, tillsammans med lätta till måttliga kryddnoter. Mörkare Maduro-cigarrer tenderar däremot att vara mer intensiva, med rikare, mer komplexa och sötare smaker. Detta är dock ingen absolut regel, och enbart färgen är inte alltid en pålitlig vägledning.

• Candela Wrapper – även känd som: Clarisimo, Double Claro, American Market Selection
• Claro Wrapper – typisk för Connecticut Shade
• Colorado Claro Wrapper – även känd som: Natural
• Colorado Wrapper – genomgår, till skillnad från Claro Wrapper, en längre fermenteringsprocess
• Colorado Maduro Wrapper – en variant mellan Colorado- och Maduro-blad
• Maduro Wrapper – färgen är kopplad till fermenteringsprocessen
• Oscuro Wrapper – även känd som: Double Maduro, Negro, Black. Likt Maduro tas den från de översta bladen som utsatts för mest sol, men lämnas kvar på plantan längre och genomgår en mer intensiv och långvarig fermentering

Ordlista över täckbladsterminologi

Brazilian – den mest kända brasilianska täckbladssorten är Mata Fina, odlad i Recôncavo, Brasilien. Mörkbrun till svart färg, noter av kaffebönor och svartpeppar, med måttlig sötma.

Cameroon – odlas i Kamerun och det angränsande Centralafrikanska republiken. Ömtålig, något torr yta, ljus- till mellanbrun.

Candela – de lättast igenkännbara cigarrerna tack vare sin gröna färg, som uppnås genom snabb torkning av bladen strax efter skörd, innan full mognad.

Connecticut – produceras i Connecticut River Valley. Guldbrun färg, söt, rik och krämig smak. Kända varianter: Shade och Broadleaf.

Connecticut Broadleaf – det mest kända Maduro-färgade täckbladet. Mörkbrun, oljig färg, äkta söt smak med noter av russin, ceder, mörk choklad, kastanj, svarta vinbär och kryddor.

Connecticut Shade – odlas skyddad från direkt solljus under ett nät ovanför odlingarna. Krämiga noter av mandel, cashewnötter och kaffe med grädde.

Corojo – har sitt ursprung på Kuba, produceras främst i regionen Jamastran, Honduras. Färg från ljusbrun till mörk med en rödbrun ton, kraftig, kryddig men söt smakprofil.

Criollo – en klassisk kubansk tobakssort med sekellång historia. Odlas idag i Nicaragua, Mexiko och Honduras. Rödbrun, jordig färg, noter av melass, ceder och kaffebönor.

Ecuador Habano – tobak odlad från kubanskt frö i Ecuador. Rik, kryddig smak med noter av kaffe, kryddor och svartpeppar.

Habano – härstammar från tobak odlad ur kubanskt frö. Odlas främst i Ecuador och Nicaragua. Kryddig och intensiv smak, mörk färg, rika trä- och jordaromer.

Nicaraguan – Nicaraguas rika vulkaniska jordar är exceptionellt väl lämpade för tobaksodling. Smaknoter av kanel, cayennepeppar, ceder, kakao, svartpeppar och rostade nötter.

San Andres – San Andrés-dalen, Veracruz, Mexiko. Mörkbruna till nästan svarta blad, med noter av kakao, svartpeppar, kaffe och mörk choklad.

Sun Grown – syftar på odling i direkt solljus, utan nät. Rikare, tjockare, blankare och starkare blad med noter av muskotnöt, ceder och sött kaffe.

Nu när du har läst ända hit kommer du sannolikt att kunna uppskatta din favoritcigarr bättre och lättare hitta rätt när du väljer en ny. Tack för att du läste, och kom ihåg: förståelse kommer med erfarenhet. Var nyfiken, och experimentera.